bryter ut..
Bryter ut totalt just nu! Därför blir de här blogginlägget ännu ett till emo-liknande deppinlägg....
neeeej jag är inte emo, jag lovar!
Ångest var det jag.... den ska vi inte prata om. När den tränger sig fram så vet jag inte vad jag ska göra med mig själv. Jag sätter mig bara, oftast tyst, och börjar se mig omkring. Det är då som paniken dyker upp och jag vet verkligen inte vad jag ska göra då - därför slutar de nästan alltid med att jag brister ut i gråt...
Idag var en sådan dag. Jag satt på bilden, helt inne i min bild som jag satt och skissade på. Jag kände ångesten välla fram, men jag tänkte att jaja, de e chill. Men så blev de inte... de e som om jag sluts i min egna värd. Allt blir tyst och de är som om jag blir lämnad ensam... Jag slöts iaf in i den där tomheten, och de är då so paniken kom. Jag vet seriöst inte vad jag ska ta mig till! Folk reagerade när jag slängde mig upp ur stolen och sa att jag måste ta en rast. Självklart frågade folk sen, men jag skrattade bara bort det.
Jag vet inte vad det här kommer ifrån, men de har hänt förut. Jag vet inte vad jag ska göra och när det inte händer är jag oftast glad och helt som vanligt. De kanske är stress? jag har ingen aning....
neeeej jag är inte emo, jag lovar!
Ångest var det jag.... den ska vi inte prata om. När den tränger sig fram så vet jag inte vad jag ska göra med mig själv. Jag sätter mig bara, oftast tyst, och börjar se mig omkring. Det är då som paniken dyker upp och jag vet verkligen inte vad jag ska göra då - därför slutar de nästan alltid med att jag brister ut i gråt...
Idag var en sådan dag. Jag satt på bilden, helt inne i min bild som jag satt och skissade på. Jag kände ångesten välla fram, men jag tänkte att jaja, de e chill. Men så blev de inte... de e som om jag sluts i min egna värd. Allt blir tyst och de är som om jag blir lämnad ensam... Jag slöts iaf in i den där tomheten, och de är då so paniken kom. Jag vet seriöst inte vad jag ska ta mig till! Folk reagerade när jag slängde mig upp ur stolen och sa att jag måste ta en rast. Självklart frågade folk sen, men jag skrattade bara bort det.
Jag vet inte vad det här kommer ifrån, men de har hänt förut. Jag vet inte vad jag ska göra och när det inte händer är jag oftast glad och helt som vanligt. De kanske är stress? jag har ingen aning....
Kommentarer
Trackback
